På jobbet har jag nu gjort två heldagar på operation. Skillnaderna mot hemma är egentligen inte så stora när det gäller det medicinska. I stort sett samma läkemedel och utrustning, och man är van vid att ha nya narkosläkare så flexibiliteten är stor.
På lunchen idag plockade plötsligt en av killarna fram en gitarr och drog en Maorisk välkomstsång tillägnad mig. En helt vanlig onsdag i Whakatane.
Igår var Sanna och Viggo på vårt närliggande play center, ett slags blandning mellan öppen förskola och föräldrakooperativ. Viggo tyckte det var jättekul ända tills han sprang in i en planka och började blöda näsblod. Det fanns i alla fall mycket att göra.
Det är fortfarande väldigt kallt om nätterna, även inomhus, men dagarna är vackra.
För att inte lämna Sanna ensam utan bil på dagarna har jag nu köpt en cykel för att ta mig fram och tillbaka till jobbet. Det blir bra träning - 15 km enkel väg samt 300 meters stigning. Men nedförsbacken är skön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar